Verksamheten

Karelska Kultursällskapet lever i tiden och förnyar sin verksamhet enligt omständigheterna. Formerna för verksamhet och samarbetet över gränserna har varierat enligt tiderna. I dag utvecklas verksamheten med de karelska och andra samarbetspartners utifrån jämställdhet och strävan efter den ömsesidiga nyttan.

Karelska Kultursällskapet har redan från början publicerat läroböcker om det karelska språket och den karelska kulturen och forskning samt litterära böcker. Senare har sällskapet gett ut biografier om betydande personer i dess historia och böcker kring historien om de karelska flyktingarna.

Publiceringen av sällskapets egen tidskrift har allt sedan grundandet av först Vitahavskarelare Förbund och senare Karelska Kultursällskapet varit en kontinuerlig tradition. Provnumren av den första tidningen Karjalaisten Pakinoita kom ut 1906 utan tillstånd att publicera den. Under de följande årtiondena kom tidningen ut med olika namn, bl.a. Toukomies och Wiena-Aunus. Namnet Karjalan Heimo blev etablerad 1945.

Den första boken publicerad på egen hand var ”Pieni Alku-opastaja Vienan Karjalaisille” som kom ut 1907. Publikationsverksamheten är fortfarande en viktig del av sällskapets verksamhet medan nuförtiden har man vid sidan av det traditionella sättet att publicera verk lagt mera vikt på att producera publikationer på nätet samt samarbetet med de karelska partners i Ryssland.

År 2012 fattades det beslut att befästa en publikationsserie med eget utseende och egen layout. Den första boken i serien ”Missä koti, muamoseni?” av Salme Syri kom ut i december 2012. På grund av efterfrågan tog man redan i januari 2013 en annan upplaga av boken.

Grammatiken i den vitahavskarelska dialekten av det karelska språket skriven av professor Pekka Zaikov kom ut i början av 2013.

Det följande verket i serien var 100-årshistoriken om Karelska Kultursällskapet av Jukka Akimov på livvi dialekten eller den olonetsiska dialekten av det karelska språket som man publicerade i Karelska Kultursällskapets årliga fest i april 2013.

A. V. Ervasti som anses vara t.o.m. karelianismens fader skrev också en litterär historia kallad Ahma. Manuskriptet blev färdigt strax innan Ervasti dog år 1900. Detta har bevarats i sällskapets arkiv. Manuskriptet blev redigerat och Karelska kultursällskapet publicerade denna roman på hösten 2013.

Att spara och arkivera historia på olika sätt har alltid varit en väsentlig del av Karelska Kultursällskapets verksamhet. Ett exempel på detta är de stora arkiven och Carelica-biblioteket som sällskapet idag har i sin lokal i Helsingfors. Sällskapet syftar till att vara fästpunkten till de yngre generationerna genom att arkivera historia och tradition. Karelska kultursällskapet tar emot historiskt material och redskap samt antingen bevarar sällskapet dessa självt eller tar hand om att detta arkiveras eller förvaras i lämpliga museer.

Största delen av det historiska arkivet förflyttades till Nationalarkivet 2008. Där finns detta tillgängligt för forskare och andra som är intresserade av Karelen. Sällskapet har fortfarande ett stort antal material som är intressant för forskare, t.ex. material efter släktforskaren Irja Rämä.

Sällskapets Carelica-bibliotek innehåller över 5000 band, bland dessa finns det även sådana som är verkligen sällsynta verk. Dessa böcker utlånas inte, men det är möjligt att bekanta sig med dem i biblioteket som är tillhanda för forskare och de som ät intresserade av Karelen.

Samlingen av fotografier som sällskapet äger innehåller över 4000 exemplar. Flera av dessa foton skildrar byar som inte längre existerar.

Man har möjlighet att bekanta sig med arkivet och Carelica-biblioteket på tisdagar och torsdagar kl. 10-15. Verksamheten av Karelska Kultursällskapet finansieras med medlemsavgiften, donationer och intäkter från fonder. Karelska Kultursällskapet arrangerar årligen ett tillfälle där man har en s.k. stamfest i samband med årsmötet. Dessa är öppna för alla som är intresserade av dem.