Utvecklingsarbetet av språk

Under de senaste åren har det karelska språkets ställning blivit starkare i Finland som en följd av minoritetsspråkstadgan och de karelskspråkigas egen aktivitet: man har utgivit karelskspråkig litteratur (mest på livvi), språkundervisning för barn i form av språkbad (kielipesä, språknäste) och man ger ut en tidskrift Karjal Žurnualu på webben. Universitetet i Östra Finland i Joensuu har sedan 2009 haft en professor för det karelska språket och från 2011 har man haft möjligheten att registrera karelskan som modersmål. Karjalan Kielen Seura (Sällskap för Karelska Språket) och Norra Karelens Landskapsförening påbörjade 2012 ett projekt för hembygdsområdet för karelare.

Det karelska språket i Finland har varit en del i ELDIA-projektet som behandlat de finsk-ugriska språken tvärvetenskapligt med stöd från EU under 2010-2013. För det karelska språkets del fick man slutrapporten 2013 på finska, vitahavskarelska, den egentliga karelskan och livvi. Där konstaterar man bl.a. att syftet med ELDIA var att förstå, omvärdera och att främja både individens och samhället flerspråkighet. Undersökningen visade att karelskan är ett hotat språk och att effektiva åtgärder behövs snabbt. Resultatet visar också att trots att de flesta karelskspråkiga har gått över till finskan, kan denna tendens stoppas. Det är helt möjligt att återuppliva det karelska språket i Finland. Ytterligare information om projektet:
www.eldia-project.org