Karelska språkets dialekter
Det karelska språkets olika dialekter grupperas lingvistiskt sett i två huvudgrupper: den egentliga karelskan och olonetsiskan eller livvi. Den egentliga karelskan delas itu i vitahavskarelskan (eller norrkarelskan) och sydkarelskan, i vilken tillhör också de tverkarelska dialekterna. I Karelska Republiken ser man vanligtvis en tredje grupp, nämligen lydiskan, men annanstans betraktar man det som ett eget språk.
I de följande områdena har man talat eller talar man den egentliga karelskans dialekter:
- vitahavskarelska dialekter: Kieretti, Oulanka, Kiestinki, Vitsataipale, Pistojärvi, Uhtua, Vuokkiniemi, Hietajärvi och Kuivajärvi i Suomussalmi i Finland, Kontokki, Jyskyjärvi, Paanajärvi, Usmana
- sydkarelska dialekter: Tunkua, Suikujärvi, Repola, Rukajärvi, Paatene, Mäntyselkä, Porajärvi, Ilomantsi, Korpiselkä, Suojärvi, Tikhvin, Valdaj, Suistamo och Impilahti
De norra dialekterna skiljer sig från de södra bl.a. i att de inte har de följande tonande konsonanter: b, d, g, z, ž, utan tonlösa p, t, k, s och š. Gränsen är inte skarp utan dialekterna växlar i gränszonen.
Dialektala områden av livvi är följande: Hyrsylä i Suojärvi, Salmi, Tulemajärvi, Munjärvi, Säämäjärvi, Vieljärvi, Vitele, Kotkatjärvi, området runt Aunus stad (bl.a.. Nekkula och Riipuškala) samt Konduži (Lotinanpelto)
Livvi skiljer sig från den egentliga karelskan i många avseenden. Ett av dessa är att ord som slutar med a eller ä förvandlas i livvi till u eller y i vissa fall.
Lydiska språket har talats i det Olonetska näset från Svir till norra Olonets öst om livvi området. De lydiska dialekterna delas i tre: i Kondopoga distrikt talar man norra lydiskan, i Prääžä distrikt talar man den mellersta lydiska dialekten och i Olonets distrikt talar man Kuujärvi lydiska.
Karjalan kieli, lyydin kieli ja suomen kielen karjalaismurteet – kartta (pdf)