Tiden av nationell väckelse (början av 1900-talet)

Det medvetande som karelianisterna och A. W. Ervasti väckt om de karelska nationella särdragen inspirerade vitahavskarelare och de handelsmän såsom Paavo Afanasjeff (senare Paavo Ahava) som flyttat till Finland att söka lösningar till att förbättra förhållandena i hemtrakterna. Handlingsprogrammet för att höja utbildning och ekonomisk situation började ta form mot slutet av 1890-talet. Färdighet att handla fanns inte ännu bl.a. därför att det fanns en stark russifieringspolitik i Finland och Karelen.

Under perioden då Nikolaj II härskade hade Finland blivit objekt för förtrycket av olika typer. År 1898 blev Nikolaj Bobrikov utnämnd till generalguvernör i Finland. Han kämpade för förryskningskampanjer och erkände inte Finlands särställning. Denna förtrycksperiod tog slut 1905 då Ryssland förlorade kriget mot Japan och tsaren blev tvingad att ge löften om allmän rösträtt och medborgerliga friheter.

När trycket för förryskningskampanjerna lättade såg också aktivisterna som kämpade för Karelen sin chans att börja agera för att åstadkomma förbättringar. 1906 grundades Vienan Karjalaisten Liitto (Vitahavskarelares Förbund).